INDELNING AV PELARGONER


Steffens Lina - Foto: Stefan Lövgren

Pelargonerna kan indelas på flera sätt. Här presenteras en enklare indelning, som förklarar de vanligaste begreppen man stöter på när man börjar intressera sig för pelargoner. Det är nästan samma indelning som i boken ”Pelargoner” av Christa Holm.

 

Indelning av pelargoner efter antalet kronblad på blomman:
Rosenknoppspelargoner - har blommor som är rosenknoppslika med många kronblad. En blomställning ser ut som en bukett rosor i miniatyr.
Pelargoner med dubbla blommor - har blommor med fler än 9 kronblad.
Pelargoner med halvdubbla blommor - har blommor med 6-9 kronblad.
Pelargoner med enkla blommor - har blommor med 5 kronblad.


Indelning av pelargoner efter storlek:
(Denna indelning har betydelse vid pelargontävlingar, och någon sådan finns bara en per år i Sverige - hittills.)

Vanliga pelargoner - Är för storvuxna för att passa in i definitionerna nedan.
Dvärgpelargoner - Ska bli 13-20 cm hög odlad i en kruka med vidden 9-11,5 cm. Blomställningarna får dock vara högre.
Miniatyrpelargoner - Får högst bli 13 cm hög odlad i en 9 cm vid kruka, blomställningarna oräknade.
Mikrominiatyrer - odlas lämpligast i en högst 6.5 cm vid kruka


Indelning efter pelargonsort:
Zonalpelargoner - är den absolut största gruppen bland pelargonerna. Namnet har gruppen fått för att den härstammar från vildpelargonen P. zonale, som har en tydlig zon på sitt blad. Detta har också många av zonalpelargonerna. Dessa indelas i sin tur i olika grupper efter utseendet på blommorna eller bladen.

Vanliga zonalpelargoner - detta är den grupp det finns flest sorter av, det finns tusentals. De kallas också bassorter.
Brokbladiga pelargoner - har flera färger på bladen
Gyllenbladiga pelargoner - har ljust gulgrönt bladverk
Stjärnpelargoner - har märkliga, flikiga kronblad på blommorna, som ger ett karakteristiskt, stjärnlikt utseende. Blommorna är enkla eller dubbla. De enkla blommorna ser mest stjärnlika ut. Bladen är handflikiga med spetsiga eller helbräddade flikar, och påminner lite om lönnblad.
Tulpanblommande pelargoner - har blommor som bara delvis öppnar sig, och på så sätt liknar tulpaner. Ett fåtal sorter finns, som alla är kraftigväxande.
Fingerpelargoner - har blad som liknar en hand med 3-5 fingrar.
Kaktusblommande pelargoner - har blommor som liknar kaktusblommor, kronbladen har nerböjda kanter och ser mycket smala ut.
Fågeläggspelargoner - har små fräkenliknande prickar på kronbladen.
Äggskalspelargoner
- har prickar och fläckar på kronbladen.
Nejlikeblommande pelargoner - har ”sågade” kronbladskanter.
Udda sorter - liknar bara sig själva, och passar inte in i grupperna ovan.

Hängpelargoner – kallas ibland murgrönspelargoner på grund av bladets likhet med murgrönans blad. Det finns vanliga, brokbladiga, miniatyr- och dvärgsorter samt de så kallade Kaskadpelargonerna, med enkla, små eller mellanstora blommor och med mycket riklig och långvarig blomning. Hybridhängpelargonerna brukar också nämnas här, dessa kommer från korsningar av zonal- och hängpelargoner, de är kraftiga storblommiga plantor, och har ett växtsätt som är ett mellanting mellan zonal- och hängpelargonerna.

Engelska pelargoner - har oftast enkla, stora blommor. Bladen är styva, tandade och mer eller mindre flikiga. Några sorter har brokiga blad.

Änglapelargoner - har relativt små, men i gengäld många blommor. De har små krusiga blad. Några sorter har citrondoftande blad. Även här återfinns sorter med brokiga blad. Denna grupp kallas i handeln ofta för pensépelargoner.

Unikpelargoner - har friskt, kraftigt, mörkgrönt och ofta aromatiskt bladverk. De har enkla blommor med starka färger, liknande de engelska pelargonernas, men mindre. Någon sort har brokiga blad.

Doftpelargoner - är pelargonen med väldoftande blad. En del av dem är vildväxande arter, andra är resultatet av korsningar och mutationer. Oftast är blommorna små, lilarosa med varierande vinröda markeringar. De flesta sorterna har djupt handflikiga blad med 5-7 flikar och hjärtlik eller triangulär omkrets.

Arter - växer naturligt i naturen. Nästan alla kommer från Sydafrika.

Primärhybrider - kan vara korsningar mellan två arter.



Text: Ragnhild von Haartman 2011, uppdaterad 2015-03-29